Claes Particle

Starbucks till Sverige

2010-02-28T21:59:00.010+01:00

Nu, till slut, öppnar Starbucks i Sverige. Det är något jag undrat när det ska hända, men inte något jag gått och längtat efter. Det finns många varianter av cafeer i Sverige, små oberoende, och större kedjor. Jag uppskattar den bredd som finns och tror tyvärr att på lite sikt kommer mindre cafeer slås ut på samma sätt som det inte finns många oberoende tobaksaffärer längre, vid sidan av 7-Eleven och Pressbyrån.

Mitt strå kommer fortsätta dras till stacken av oberoende cafeer. Förhoppningsvis innebär det dock konkurrens som gör det möjligt att oftare köpa sin latte till ett lägre pris.

När jag promenerar längs gatorna i Stockholm, eller andra svenska städer, gör jag följande observationer: pizzerior och frisörer är små och obeorende. Hamburgerrestauranger och servicebutiker / "tobaksaffärer" är huvusakligen stora kedjor. Cafeer någonstans mitt emellan. Wayne's coffee, Espresso House och Coffeehouse by George är de stora, personlighetsfattiga kedjorna som Starbucks kommer komplettera. Det har länge retat mig att svenska kedjor har etablerat en så låtsat amerikansk profil - jag tänker särskilt på namnen - men kanske har det skett med siktet på internationell expansion. Jag har i alla fall inte uppskattat det, har känts fantasilöst.

Listan på oberoende cafeer kan göras lång och jag är inte någon expert - för att hitta experternas åsikter, spana in www.riktigtkaffe.se. Men, jag rekommenderar Caffe Ugo på Scheelegatan, och det cafe som ligger innanför Skandiabanken i Skandiahuset på Sveavägen. Det koncept-cafe som Johan & Nyström öppnat Swedenborgsgatan serverar också väldigt bra kaffe. Hoppas ni klarar konkurrensen med Starbucks bra!

Color management and linearity

2009-11-05T23:37:00.002+01:00

This will be a brief post, since it is late and I want to document this before I leave for bed. I was not happy with the exposure compensation results during my previous experimentation. Even more problematic is the fact that I want to incorporate color management in the workflow, and it seems dcraw can not handle color profiles and at the same time produce linear images, nor handle brightness (using the -b option) when given an input profile. I have never used color management properly though, so this is new territory for me.

It seems that as soon as I give an input profile to dcraw, I convert my image to exponential representation, and I can no longer perform simple exposure adjustments with G'MIC. But finally I came up with the idea to perform a reverse color transform, from exponential to linear form, by extracting icc profiles from two sets of images originally created by dcraw. First I created a linear tiff file and then a non-linear tiff file. I then used the extracticc tool from Argyll CMS, to extract icc profiles from these two tiff images. I now have one linear and one non-linear profile and by applying them in a specific order using the cctiff tool (also from Argyll CMS) I can create a linear image from a non-linear one, and use that as input for G'MIC. G'MIC plays a very trivial role in this workflow, and as soon as it has adjusted the image values, I do the reverse to get back to a non-linear image in the same colorspace as I began. The effect should now be a underexposed image.

See below for the results. icc-nonlinear-quarter.tiff, dcraw-nonlinear-quarter.tiff and img_6706.tiff should all represent the same exposure, where img_6706.tiff had its exposure set in the camera.

And finally, code for anyone who wants to replicate this.


#!/bin/sh

FILE="$1"
FILE_NO_EXT=${FILE%.*}

#extracticc and cctiff is from Argyll CMS, montage is from ImageMagick, gmic is from G'MIC

#Create linear tiff
dcraw -T -4 -w -W $FILE
extracticc $FILE_NO_EXT.tiff linear-profile.icc
mv $FILE_NO_EXT.tiff dcraw-linear-$FILE_NO_EXT.tiff

#Create nonlinear tiff. -6 is a pretty new dcraw option, creates a 16 bit non-linear file
dcraw -T -6 -w -W $FILE
extracticc $FILE_NO_EXT.tiff nonlinear-profile.icc
mv $FILE_NO_EXT.tiff dcraw-nonlinear-$FILE_NO_EXT.tiff

cctiff -i p nonlinear-profile.icc -o p linear-profile.icc dcraw-nonlinear-$FILE_NO_EXT.tiff icc-linear-$FILE_NO_EXT.tiff
gmic icc-linear-$FILE_NO_EXT.tiff -div 4 -c 0,65535 -type ushort -o icc-linear-quarter-$FILE_NO_EXT.tiff
cctiff -i p linear-profile.icc -o p nonlinear-profile.icc icc-linear-quarter-$FILE_NO_EXT.tiff icc-nonlinear-quarter.tiff

dcraw -T -6 -b 0.25 -w -W $FILE
mv $FILE_NO_EXT.tiff dcraw-nonlinear-quarter.tiff

montage -label '%f'  -geometry '800x650+2+2>' dcraw-linear-$FILE_NO_EXT.tiff dcraw-nonlinear-$FILE_NO_EXT.tiff \
icc-linear-$FILE_NO_EXT.tiff icc-linear-quarter-$FILE_NO_EXT.tiff icc-nonlinear-quarter.tiff  dcraw-nonlinear-quarter.tiff \
exposuremontage.jpg

I get further and further from a pure dcraw / G'MIC workflow though..

G'MIC and exposure experimentations

2009-11-03T22:22:00.003+01:00

One advantage of shooting raw is that it makes it easier to adjust the exposure back home. As opposed to jpg images, raw photos have the image data stored linearily. Light photons hits the camera sensor, and simplified the camera sensor can be said to count the number of photons hitting each photo site (pixel) on the sensor. It then encodes this count in the raw file, so that a photo site that was hit with twice as many photons as another one gets a value twice as high for the corresponding pixel in the raw file. This linear relationship is useful, because what happens when you crank up the exposure compensation dial on your camera one stop? The shutter remains open twice as long and the number of photons hitting the sensor doubles. Since the raw file contains linear information we can simulate this effect programmatically, in the computer, just by multiplying the values in the image by 2. This manipulation can not be done as simple when the image data is coded exponentially, using gamma, as is the case for jpg images.

So, if we want to perform exposure adjustments, we better do it on linear data. From dcraw we get linear data if we supply the option "-4". Now, let's continue...


dcraw  -w -W -T -4 img_6705.cr2
gmic img_6705.tiff -div 4 -c 0,65536 -type ushort -o gmic-img_6705-quarter.tiff

Above, dcraw creates a linear tiff file from a raw file. Next we use gmic to divide the image values in this file with four. This is the same thing as a two-stop underexposure compared to normal exposure as determined by the camera. Remember, a one stop underexposure means that the image receives half as much light as normal, and a two stop under expousure means half again, so we divide by four (1/2 * 1/2). Finally, it prepares the image two be stored as a 16-bit tiff. Since the image is still in linear format, it looks very dark. We must apply gamma to be able to do a comparison with a jpg:


gmic img_6705.tiff -div 4 -apply_gamma 2.2 -c 0,65536 -type ushort -o gmic-img_6705-quarter-gamma-2.2.tiff

The image we get from this operation should look something like it would if we underexposed the picture two stops. Coincidentally, we can compare this, since I happened to shoot this picture also underexposed. So let's take a a look at four variants of this picture, where the last one is underexposed in the camera.

The result looks similar but not identical. The darkness levels in the gamma-applied picture is similar to the "correctly underexposed" for the darker parts of the image, but not in the lighter parts. Especially the sky around the rauk looks different, it is considerably darker. The sky was blown out in the original picture - it was lighter than could be truthfully represented - and when it got adjusted downwards we got a darkness level that was not true. This is a problem of the dynamic range of the original image - in this case even a raw file does not contain enough "depth" to represent every light level in the image.

However, I can currently not account for the perceived light differences in other parts of the image, for example in the grass. It might be because the camera internally uses a color profile that is specific to the camera that is different from the gamma of 2.2 that I have applied.

G'MIC: interactivity too!

2009-10-27T22:45:00.007+01:00

While gmic is a commandline program, apart from its Gimp plugin, it also offers some interactive editing features. The viewer window that I mentioned earlier is useful for viewing, zooming and cropping an image. It is quite simple - use the mouse and select a rectangular region. As you release the mouse button, the window will be redrawn and the window contents will change to fill with the area you selected. The aspect ratio of the window will be changed to follow the aspect ratio of your selection. In this selection you can either select further to reach yet some way into the image. Or you can return to the original state by pressing backspace or Control-R.

You can change the size of the window on your screen by pressing Control-D (sizes up) - or Control-C (sizes down). The size will never be bigger than filling the entire screen. This way to change the window size keeps aspect ratio. Control-F on the other hand makes the picture full screen and adjusts the image proportions to that of the screen. This is not particularily useful for photographic images since the proportions will be wrong.

Zooming while keeping the window size can be done either by holding Control, and scrolling the mouse wheel, or by using the + and - keys on the numeric keypad. All operations, whether zooming or cropping, will show a non-interpolated view of the image. That means that as you continue to zoom in you will get to see the pixels, and they will be bigger and bigger. This is unlike some other image viewers, that will try to show you a interpolated (smoother) image, that is different from the actual image from the file.

As you move with the mouse over the picture, in the top left corner you will see the coordinates of the pixel below the cursor, together with the red green and blue values of it. When you begin a selection, the information will change to show the coordinates of the top left corner of the selection and the lower right corner, plus the width and height of the selection.

At any time you can save the contents that the window is showing. This can be done in two ways. Either by pressing Control-S, which will save what is shown on the screen as an image of the familiar BMP format. This can be used if you are perfectly happy with the image within the window. But this file is not suitable for further manipulations since other image data that did not fit in the BMP file has been thrown away.

If you intend to further work on that image, you should save it by pressing Control-O. This will save the image as a file with a peculiar name, "CImg_0000.cimg" (next time it will be called "CImg_0001.cimg" and so on). This is not a file format that other image programs will recognize - it is a dump format of the internal representation gmic uses. This file will contain all data within the crop, and make it possible to further work on the image with gmic without losing precision.

The following picture was pure luck on my part - I had gone down to a nearby field to photograph two common cranes ("tranor" in swedish) walking along the forest edge. It was first through the camera finder I saw something red and furry too - and strangely enough walking away from what I thought must be tasty dinner for him! It happened very quick, I had problems to get short enough exposure for a hand-held tele shot in the evening light, so I quickly changed to an automatic mode that only recorded jpg, to not miss the shot.


gmic img_2446.jpg

Decide you want to crop, press Control-O, quit the window and then


gmic CImg_0000.cimg -o cropped.jpg

Of course, any image commands can be performed prior to saving.

For some reason, gmic only recognices the left control key - pressing the right one will close the window! That is especially annoying if you, like me, use the mouse with the left hand. It seems that pressing keys that are not used by gmic will close the window. Fortunately, the number of keyboard shortcuts in gmic are not more than that you can learn them quickly.

G'MIC allows advanced programmatic control over the viewer window. This is showed off as quite impressive demos that can be launched with


gmic -x_mandelbrot
gmic -x_fish_eye
gmic -x_spline

The source of these demos is defined in gmic_def.raw, but to explain how it actually is done requires more space than I have left in this blog post.

G'MIC: simplifying life even more

2009-10-25T19:31:00.002+01:00

We are making progress! The command line that was 192 characters in the first post shrank to only 92 by the end in the second post. And in between we introduced custom commands, with lots of added flexibility. But some of the enhancements that will follow will not neccessarily be handled by G'MIC itself. Some processing is best handled by the raw converter, in our case dcraw, which has best knowledge about the measured camera data.

However, we can't customize dcraw's processing as easily as we can with gmic. Instead we need to rely on old-fashioned tricks. To make our command line even shorter we can add our processing to a simple shell script. The shell script can contain certain global constants that we don't want to supply every time. It would look something like this:


#!/bin/sh
GMICRAW_HOME=/home/claes/projects/gmicraw
GMIC_EXTENSION=$GMICRAW_HOME/custom.gmic
RAW_INPUT=$1
shift 1
dcraw -c -w -4 $RAW_INPUT | gmic -m $GMIC_EXTENSION -.ppm $@

Make a new directory, called "gmicraw" somewhere and add it to your PATH. Add this script to that directory and call it gmicraw. Edit the script so GMICRAW_HOME refers to this directory and add your custom gmic command file to this directory (called custom.gmic above). This script assumes that it will be invoked with a raw file as the first argument and all subsequent arguments will be passed to the gmic program. This makes it very easy to develop a raw file. In the simplest case, to view the raw file, just type


gmicraw image.cr2

and you will see it. The more advanced scenario, to actually get a file out of it, requires a few more characters. You will need to type


gmicraw image.cr2 -l16develop image.tiff

But this assumes that you added all the commands from the previous blog post to custom.gmic, since "l16develop" is our custom command.

Down to 41 characters, not bad! Now we have a pretty good foundation to tune our processing, whether we will do it with arguments to dcraw or to gmic. We are free to mix our custom commands with gmic's built in, as for example


gmicraw image.cr2 -l16boost -sharpen 50 -smooth 25 -16write image.tiff

to get a sharpened and smoothed image.

G'MIC: why you should use it.

2009-10-24T23:54:00.002+02:00

After getting feedback on my previous blog post about G'MIC for raw file development from the G'MIC creator himself, I feel so flattered that bribes are no longer neccessary. Subsequent posts on this subject will be provided using energy from the pure selflessness of my heart...

Let's continue where I left off: with a command line containing 192 characters.


dcraw -c -w -4 image.cr2 | gmic -.ppm -resize2dx 1936,5 \
-div 256 \
-gimp_tones_correction 2.2,1.2,0,0,0,2 \
-gimp_mix_lab 1,0,0,1.3,0,0,1.3,0,0,0,2 \
-mul 256 -c 0,255 -type uchar -output image.jpg

That is a little longer than I prefer to type each time I want to develop a picture. So let's see how this can be simplified!

As I mentioned in the previous post, G'MIC is actually a kind of command macro system. Commands are built from other commands. Below is a simple command definition:


#@gmic resize_thebigpicture : : Resize the image 990 px wide, the same width as in Boston Globe's "The Big Picture"
resize_thebigpicture :
   -e "Resize image$?"
   -v- -repeat @#
   -resize2dx 990,5
   -mv[-1] 0 -done -v+

Let's go through this code and see what it does. First we have a comment line, it starts with a hash (#) but with a twist: this is an "intelligent comment" that gmic uses when it provides online help. It is a good idea to begin each command definition with a comment that begins "#@gmic". Following this comes the command name, the arguments it uses, and a descriptive sentence about what it does. These different parts are separated by colons - in this case the command does not take any arguments.

Next follows the actual command definition. This command is called "resize_thebigpicture". It performs a resizing operation, with a predefined width - the same width as is used for images in the excellent "The Big Picture" blog. If you want your pictures to look as good as these, it is a good idea to resize them to this size!

The command definition starts with the command name, followed by a colon. Leave this on its own line, and on the following lines add the actual commands that should be performed by this command.

The gut of this command is the resize operation, "-resize2dx 990,5" which resizes, keeping image proportions, to the width 990 pixels using bi-cubic interpolation. Surrounding this command is something I would call recommended boilerplate code. The '-e Resize image$?"' line will print a helpful comment as the command executes. The dollarsign-questionmark ("$?") part of this comment will be substituted with a note about what image this is applied to as it executes.

"-v-" will decrease the comment verbosity one notch for the following commands. This makes G'MIC print less details as it executes, to make the output of command invocation more concise. As you can see, the command definition ends with "-v+" which increases the comment verbosity again, so the change actually only applies within this command. This will make it possible to get more or less information from gmic as it executes.

Between these two comment modifiers is a form of loop. But to understand this loop it is important to understand that gmic works not only with one image at a time, but with any number of images. Think of gmic as applying commands to a number of images, just like cars running through an assembly line. But instead of cars there are images, and instead of robots doing welding and painting there are image commands. Also, in this assembly line, each robot will finish all its cars before the next robot starts.

To get a command to work on many images, we should write it to work with a loop. It begins with "-repeat @#" and ends with "-done". This will repeat as many times as there are images waiting for the command. "@#" is shorthand for the number of arguments, and this is the number of repetitions that will be made. After each resize2dx command has been performed in this loop, the images waiting for the command will be rotated. "-mv[-1] 0" will take care of this rotation. This is the "move" command. In this case the move command will move the last image in the list to be the first. Images are addressed like this: [0] is the first image in the list of images, [1] is the following and so on. [-1] is the last image, and [-2] is the one before that. Every command can act on any image, you only need to tell it which image it should be applied to.

This system may seem complex but it is part of what makes G'MIC powerful. Think of these lists as layers in Photoshop and you will understand what kind of operations can be performed this way!

To make a long story short, a custom command definition may look complex, but it is quite simple, if you consider that you can use copy and paste! And there is an excellent source to copy from - in fact a very big part of G'MIC is actually defined as commands just like this. gmic_def.raw contains approximately 160 commands defined in just in this way, and by studying a command that does approximately what you want to accomplish, you get lots of help to accomplish your goal.

Put your command in a separate text file called "custom.gmic" and give it to gmic as argument. Then call your new command


gmic -m custom.gmic image.jpg -resize_thebigpicture -output resized.jpg

and you will have a newly resized, stunning image to submit to The Boston Globe. But why not apply it to two images at once?


gmic -m custom.gmic image1.jpg image2.jpg -resize_thebigpicture -output[0] resized1.jpg -output[1] resized2.jpg

And let's get some help for our new command:


gmic -m custom.gmic -help resize_thebigpicture

 gmic : GREYC's Magic Image Converter (Oct 21 2009, 02:06:35)

        Version 1.3.2.8, Copyright (C) 2008-2009, David Tschumperle (http://gmic.sourceforge.net)

    -resize_thebigpicture
         Resize the image 990 px wide, the same width as in Boston Globe's "The Big Picture"

With this introduction to command macros, it is time to apply it to our raw converter toolchain:


#@gmic resize_thebigpicture : : Resize the image 990 px wide, the same width as in Boston Globe's "The Big Picture"
resize_thebigpicture :
   -e "Resize image$?"
   -v- -repeat @#
   -resize2dx 990,5
   -mv[-1] 0 -done -v+

#@gmic l16develop : '"outfile"' : Develop a linear 16 bit image and write to 16 bit file.
l16develop :
   -e "Develop image$?."
   -v- -repeat @#
   -l16boost -16write $1
   -done -v+

#@gmic l16develop_preview : '"outfile"' : Develop a linear 16 bit image, downsize it to preview size, and write to 8 bit file.
l16develop_preview :
   -e "Develop image$?."
   -v- -repeat @#
   -l16boost -resize_thebigpicture -16to8 -8write $1
   -done -v+

#@gmic l16boost : : Operations on linear 16 bit image: gamma, contrast, color boost.
l16boost :
   -e "Gamma, contrast, color boost on image$?."
   -v- -type float -repeat @#
   # RGB operations requires values in 8-bit range, so downsize (will still be floating point so high precision)
   -div 256 
   -gimp_tones_correction 2.2,1.2,0,0,0,2 
   -gimp_mix_lab 1,0,0,1.3,0,0,1.3,0,0,0,2 
   -mul 256 
   -mv[-1] 0 -done -v+

#@gmic 16to8 : : Convert image values retrieved in 16 bit to fit in 8 bit.
16to8 :
   -e "Converting to 8 bit for image$?."
   -v- -repeat @#
   -div 256
   -mv[-1] 0 -done -v+

#@gmic 16write : '"outfile"' : Write 16 bit image to file.
16write :
   -e "Writing image$?."
   -v- -repeat @#
   -c 0,65536 -type ushort -o $1
   -mv[-1] 0 -done -v+

#@gmic 8write : '"outfile"' : Write 8 bit image to file.
8write :
   -e "Writing image$?."
   -v- -repeat @#
   -c 0,255 -type uchar -o $1
   -mv[-1] 0 -done -v+

Here we have broken up the steps in the previous blog post in a number of commands and combined them so we both can apply them individually, using simpler names, do all steps at once, or combine them with other G'MIC commands:


dcraw -c -w -4 image.cr2 | gmic -m custom.gmic -.ppm -l16develop_preview image_preview.jpg

dcraw -c -w -4 image.cr2 | gmic -m custom.gmic -.ppm -l16develop image.tiff

dcraw -c -w -4 image.cr2 | gmic -m custom.gmic -.ppm -l16boost -sharpen 50 -smooth 25 -16write image2.tiff

All these commands are defined using the same pattern: a comment, the command name followed by its containing commands, in order: an output message, a logging adjustment, a loop, the actual operation of the command, rotation the image list, ending the loop and re-adjusting the logging level. The only thing that is new here are commands that take arguments, such as the filename in the image write commands. Arguments should be declared in the comment, and to access the argument, you use $1, $2, $3 etc for each argument in order. Much of this will feel familiar if you have developed shell scripts before.

It is easy now to see that specific image operations can be developed as commands and combined in different ways. G'MIC provides the building blocks, but you can provide the adjustments you prefer, and reuse them, and evolve them, and share them. Yet another step on the ladder to G'MIC nirvana!

G'MIC: why you should try it.

2009-10-24T03:06:00.012+02:00

I am always on the lookout for new open-source photography tools, especially for improving my batch workflow. Since I use Linux and am comfortable on the command line, my needs are probably a little different from most amateur photographers. However there are many people like me - people that are interested in experimentation using a more programmatic approach. Hopefully this post will contain something interesting for them.

My newest pet tool is called G'MIC. G'MIC is developed by David Tschumperlé, who created the GREYCstoration noise reduction program. GREYCstoration is no longer maintained as a standalone tool, but has been folded into G'MIC. That was also the way I first found out about it, sometime early this year. However, at that time, I did not fully understand what it was about - its web page is quite complex, illustrating all kinds of weird image manipulations, not really improving the aesthetic value of the example images. While its documentation is comprehensive, it is not very easy to grasp at first sight, and I left it at that and my attention turned to other things.

But recently I rediscovered it and started playing with it with more concentration. This time I realized its potential. At its core it is a script language on top of the CImg imaging library. The script language has some resemblance to programming languages like Lisp, where manipulation takes place on a stack of images. It provides a macro system which makes it possible to define simple image operations and then put them together in pipelines, building more complex workflows, reusing earlier steps.

I have a few requirements on my workflow:

It should be 16 bit through-out to not lose precision as operations are performed along the way.

It should be able to work with linear as well as gamma-adjusted images.

White balance adjustments should be possible, simple and correct.

It should be able to do manipulations in the Lab colorspace since this allows easy and natural color adjustments.

It should allow common operations like sharpening and noise reduction.

It should preferably be able to do pseudo-HDR light adjustments like Enfuse can, using a single raw file as source.

It should use as few tools as possible. There are many high-quality imaging tools, but passing image data around between them inevitably requires writing temporary files in between. It is inefficient to write many temporary 16-bit files, but the big problem is that it gets complicated and is difficult to easily adjust.

It should be scriptable so it can run on a whole bunch of images copied from my camera's memory card, while I make myself some coffee (and possibly drink it too).

It is not easy to find one tool to live up to all of these requirements. Along the way I have played with many programs, dcraw, UFraw, dlRaw, Enfuse and ImageMagick among others. I have done various attempts at scripting them together, and while it works, it has felt restrictive because the actual image operations have been obscured by the file operations needed to pass temporary files between the involved programs.

With G'MIC I think I can build a flexible and complete workflow using only it and dcraw, and without temporary files. How to go about it? Hang on, here follows G'MIC crash course.

The actual G'MIC program is called gmic. It is a kind of command parser, which reads images and applies image commands to them. The easiest way to use it is simply applying it to an image:


gmic image.jpg

This will display the image.jpg given as argument, using a simple built-in image viewer. This viewer is good because it shows the image as-is without interpolation, but it is not the most user-friendly viewer I have used. The strength of gmic lies deeper though. For example, imagine you want to shrink the above image:


gmic image.jpg -resize 400,400 -output resized-image-1.jpg

Here gmic will take image.jpg and resize it to a square 400 pixels wide. "resize" is a gmic command, and the numbers following it, "400,400" are its arguments. Commands are recognisable because they start with a dash. So, the resize command will resize the image "image.jpg" to a square 400 pixels wide, distorting it if not already squared. The new image will then be used by a new command, called "output". The output command will write the image to a new file.

If you want to keep the image proportions, it is easier to use another variant:


gmic image.jpg -resize2dx 400,5 -o resized-image-2.jpg

The resize2dx command will resize the image in the x (width) dimension, while keeping the aspect ratio. The argument after the comma, "5" is tells the resize2dx command to use an interpolation method called bi-cubic interpolation - in simple words, the interpolation method is a good one.

But I am not so much interested in using gmic on jpg images. I want to use it on the raw images my digital camera creates. While gmic can open raw images by itself - by internally using dcraw - I prefer to let dcraw decode them first because I want some extra control. Especially, I want to be able to apply the camera whitebalance, since I have not yet found out how to perform good whitebalance adjustments with gmic. dcraw has an argument that will apply the whitebalance the camera selected, and that is the best default I have available. To pass the image between dcraw and gmic, I use shell redirection, and now it gets a little more complicated:


dcraw -c -w -4 image.cr2 | gmic  -.ppm

dcraw decodes the raw file image.cr2. It applies camera whitebalance (the -w argument) and writes a 16 bit, linear image (the -4 argument) to standard out (the -c argument). This output, which takes the form of a stream in the PPM image format, is piped to gmic by the shell. Dash means read from standard input, and -.ppm means read a PPM image stream from standard input. The incoming image stream will be treated by gmic just like as if it was read from file : since no other commands are given, the result will be shown in its image viewer.

Here we notice a few things though. The image is considerably darker than it should be. That is because the image decoded by dcraw is in linear format - a format that closely corresponds to the amount of light recorded by the camera sensor. To get the contrast of the image more pleasant for the eyes we need to apply gamma to it, to convert the image data to exponential form. So we evolve the command line as follows:


dcraw -c -w -4 image.cr2 | gmic  -.ppm -apply_gamma 2.2

A gamma value of 2.2 is standard, and now it looks more natural. However, the colors and contrast still leaves something to be desired. Now it would be very easy to get lost among the options offered by gmic. They are plentyful and advanced but if you are not an imaging researcher it is not so easy to understand what they do or how to put them together. However - there is another way. And it leads to the next step of G'MIC nirvana.

The G'MIC provides a plugin to the Gimp imaging program. In this plugin you can do many kinds of image operations using regular slide bars and clicking buttons, which is intuitive and familiar. If the Gimp is started from the command line, G'MIC will print the actual gmic operations to the console, so you can see what it does beneath the shiny GUI. And then it is a simple matter to copy and paste the image operations you have found that you prefer and apply them to your gmic command line. So, after some experimentation I found that I wanted to extend my command line as follows:


dcraw -c -w -4 image.cr2 | gmic  -.ppm -div 256 \
 -gimp_tones_correction 2.2,1.2,0,0,0,2 \
 -gimp_mix_lab 1,0,0,1.3,0,0,1.3,0,0,0,2 \
    -mul 256

Wow, shiny picture! How did this work? Well a couple of things are new here. First of all, there are two new commands applied, gimp_tones_correction and gimp_mix_lab. gimp_tones_correction actually does several things. It applies gamma, and it enhances contrast. So the apply_gamma command is no longer necessary. It can do other things as well, but the above arguments worked well for me, and I just copied them from the Gimp console. The gimp_mix_lab provides what is often named "color boost", by converting the image to the Lab color space, and push the colors in direction of more red and blue without affecting the light component. This often improves the appearance of a color image, if done with some care.

Around these two Gimp commands (which are actually only called Gimp commands by name, they are G'MIC commands that are called by the G'MIC Gimp plugin) there are two mysterious commands "-div 256" and "-mul 256". These are cryptic but have a reason - the commands in between acts on colors in RGB colorspace, or performs conversions between RGB colorspace and Lab colorspace. Such commands expect the color values to be in an interval between 0 and 255, which is a familiar scale for anyone that worked with color in imaging applications. However, the color data that comes from dcraw is 16-bit (since we gave the "-4" option above) and takes values between 0 and 65536. Therefore we need to scale down these values to a range where the commands make sense. We do that by dividing the color data with 256 since 65536 / 256 = 256.

This may seem like information is thrown away, but in fact it is not since G'MIC works with floating point values internally. So a pixel that had one color value of 1000 before now gets a value of approximately 3.92. But this does not matter so much, all values are affected relative each other and in the end we multiply the data with 255 again to get back in the scale we began - in a 16 bit image scale.

Now the only thing that is left is to write our new gamma adjusted, contrast enhanced, color boosted image to disk:


dcraw -c -w -4 image.cr2 | gmic  -.ppm -div 256 \
 -gimp_tones_correction 2.2,1.2,0,0,0,2 \
 -gimp_mix_lab 1,0,0,1.3,0,0,1.3,0,0,0,2 \
    -mul 256 -c 0,65536 -type ushort -output image.tiff

More mysterious commands. First of all, we notice that in the end we write the image data to a tiff file. I like tiff files because they can contain 16 bit image data. However tiff files also can contain this data in many forms that other programs can't read. We want the data to be in 16 bit integer format. So we need to assert the data in that format prior to writing the file. That is what "-c 0,65536 -type uchar" is about, and now you may understand why gmic is a tool developed at a university research department.

However, the end result is a high quality image that (I think) is better than what the camera would have produced by itself. We can compare this. My Canon camera embeds a jpg image in its raw files and this jpg image can be retrieved from the raw file using dcraw:


dcraw -e image.cr2

This image has quite high resolution although not as high as if I chose to shoot in jpg using the highest possible resolution. But it is good enough for comparison. Let's compare this with a jpg created from the raw file itself, using a slightly adjusted command.


dcraw -c -w -4 image.cr2 | gmic  -.ppm -resize2dx 1936,5 \
 -div 256 \
 -gimp_tones_correction 2.2,1.2,0,0,0,2 \
 -gimp_mix_lab 1,0,0,1.3,0,0,1.3,0,0,0,2 \
 -c 0,255 -type uchar -output image.jpg

Changes to the previous command line is a rescaling to the same resolution as the embedded jpg, and some trickery to write a 8 bit jpg file rather than 16 bit tiff. As you may notice, we don't multiply with 255 again - it is unnecessary since we are already in the 8 bit range. And we perform a slightly different assertion to prepare the data for writing a jpg file.

Finally, lets examine a crop from the camera-generated jpg (left) with the same crop from the jpg created by gmic (right):

So this was the first blog post in the G'MIC crash course. If someone bribes me I could consider writing a second post, which will show you how to simplify the last command line to something you might actually remember, while keeping you on track to G'MIC nirvana.

Google nu igen!!!

2009-10-14T21:58:00.009+02:00

Jag hade några bonusdagar ledigt i förra veckan. Ville bort från allt, ut i ödsligheten, tog färjan till Gotland och sedan nästa färja till Fårö. Ville se raukar i skymningen, höra vågornas svall och se stjärnorna på himlavalvet. Men på färjan över till Fårö fick jag se något ovanligt i backspegeln: en Google-bil. Jag ville inte att Google-bilen skulle köra bakom mig genom hela Fårö, kände att min anonymitet var hotad, att alla skulle se mig studera en rauk, som den enda besökaren på raukfältet en torsdagseftermiddag i oktober. Jag spurtade från färjan, drog ifrån Google-bilen, lade den bakom mig, den försvann i backspegeln, jag var ensam igen.

Men sen ändrade jag mig. Den första som kommenterar med länk till bilden Google-bilen tog av Claes-bilen vinner första pris.

(Första pris är en högupplöst version av Google-bilen)

Ånej! Ödet nu igen!!!

2009-10-02T22:16:00.004+02:00

Här tror man att man ramlar över en liten guldklimp, en egen liten insikt i den globala tillvaron, som gör just mig en gnutta mer upplyst än andra. Det är lätt att tro att det efter att ha sett TED-videon om William Kamkwamba. Han som uppträtt på TED två gånger, första gången 2007, och jag såg videon igår, 1 oktober 2009. Det var en slump att jag såg just den videon, jag har 522 videor från TED på min hårddisk och valde detta föredrag igår, av en slump, och det motiverade mig att blogga om det.

Och nästa dag, ramlar jag på en länk till BBC, publicerad samma dag, och som gör historien känd för en bredare allmänhet.

Bara för det måste jag komplettera med ytterligare TED-tips.

Peter Ward, paleontolog, astrobiolog och författare till boken Rare Earth, framför teorier om tidigare massutplåningar av jordens arter. Det är inte bara kollisioner med meteorer som kan utplåna stora delar av jordens liv. Han menar att ett lika stor hot, historiskt sett, har varit vätesulfid som bildats i haven, och har brutit ner komplexa organismer. Stora vulkanutbrott, som tillfört atmosfären stora mängder koldioxid, har gjort haven syrefattiga, och vätesulfid har bildats. Under sådana tidperioder var våra oceaner mer rosa och mindre blå, och han befarar att dagens koldioxidutsläpp leder i samma riktning.

Efter en sån tankeställare var det befriande att se Ueli Gegenschatz flyga som Stålmannen!

Sen till slut ett anti-tips: imorgon visar TV4 Postkodmiljonären. Missa inte nästa Grannyra!

Time to blog!!! Igen!

2009-10-01T22:59:00.005+02:00

Vart är världen på väg? I lördags var det helkväll på TV4 - först "Kändisdjungeln", sedan "Bingolotto". En programkombination som fick mig ge upp hoppet om TV4, som jag nu rankar i den absoluta botten. Varför varför varför är det sån smörja på TV? Alla kanaler har blivit sämre. Discovery channel brukade visa intressanta dokumentärer, nu är det mest dokusåpor i tekniska miljöer. Såpor, artisttävlingar, galor med kändisar, suck suck suck. Jag har sagt upp mitt kabelabonnemang, har bara "Mini" eller vad det heter, det räcker och blir över. Det enda som jag trodde jag skulle sakna var VM-kvalet men det kan man ju se på nätet numera så det klarar sig.

Det är verkligen tur att det finns gratis, legala guldkorn på internet. Jag har laddat ner 100 GB fritt distribuerbara TED-föredrag från www.ted.com. Det ska hålla mig sysselsatt under regniga höstkvällar. Varje föredrag håller en kvalitetsnivå som svensk reklam-tv, och SVT för den delen, bara kan drömma om. Och det är inte bara intressant, det berör känslomässigt också. Ta bara som exempel William Kamkwamba: fattig bondson i Malawi, bygger ett vindkraftverk av plaströr och en cykelgenerator efter att ha sett ritningar i en bok han inte kan läsa språket i.

Hur blir man inte berörd av det? Två år senare håller han ett nytt föredrag, nu på egen hand då man än mer förstår vidden av hans prestation.

Hans Rosling, föredraget som förändrade hans liv. Statistik, humor och engagemang i en oslagbar kombination. Rosling är en TED-stjärna och en idol för mig.

Bill Stone: om grottdykning och ambitioner i yttre rymden. Ett rätt så representativt TED-föredrag. Intressant, tankeväckande, fascinerande, men i detta fall med ett överraskande uttalande mot slutet.

Jag kan fortsätta och fortsätta men det blir kanske senare.

Hur man somnar

2009-06-11T23:16:00.014+02:00

Det händer då och då att man har svårt att somna. Har man sovit för mycket kan man vara för pigg, har man druckit för mycket kaffe kan man vara påverkad av det, har man mycket att tänka på kanske tankarna bara snurrar runt runt och det blir ingen ro. Jag sover normalt sett bra, men när jag har problem att somna tar det det ofta tid att inse det. När jag väl gör det finns det bra knep att ta till. Nedan följer en handlingsplan för sådana kvällar.

1: Inse att insomningsproblem råder. Igångsätt de särskilda insomningrutinerna. Ju tidigare du kommer till denna insikt desto bättre. Att skruva och vända på sig tar tid som bättre kan användas till att sova, det skapar frustration och stress att inte somna in, det blir bråttom att somna för natten pågår bara till morgonen och du måste ju vara utvilad då, eller hur?

2: Rotera kroppen 180 grader. Flytta kudden till fotänden och lägg dig i motsatt håll mot normalt. När du ligger annorlunda i rummet förändras intrycken, och det ger en viss avslappning. Den nedre delen av sängen känns svalare, täcket och lakanet känns mindre bekant, mindre skrynkligt, mindre utforskat, och borde kunna erbjuda den sköna liggställning som du förgäves sökt i huvudänden.

3: Sluta blunda - öppna ögonen. Det är vanligt vid sömnproblem att tankarna mal. När du blundar får tankarna fullt spelrum. Men med öppna ögon i ett mörkt rum får du istället synintryck som överröstar tankarna. Det brukar inte ta lång tid förrän du känner sig trött och vill sluta ögonen igen. Låt bli - fortsätt titta. Sakta töms tankeverksamheten ut och sömnen smyger sig på.

4: Ligg med kroppen i en så symmetrisk ställning som möjligt. Detta innebär att ligga på rygg med benen intill varandra, speglande varandra. Armar och händer ska ligga lika. Sträva efter maximal symmetri. Att knäppa händerna är fel - det bryter symmetrin för höger lillfinger hamnar inte jämte vänster lillfinger. Hitta en ställning där kroppen känns totalt symmetrisk, där höger sida är en spegelbild av den vänstra. Fortsätt justera tills det känns helt rätt. När en symmetrisk position uppträtt, slappna av.

5: Om ovanstående inte fungerar - flytta täcke och kudde till golvet. Lägg dig på en vanlig matta och försök sova där. Det blir hårt, det blir ovant, men kroppen slappnar faktiskt av bra på detta sätt. Har du ett överkast till sängen kan du lägga detta på mattan för att känna dig mindre primitiv. Du kan tillämpa steg 2 till 4 också på golvet för maximal effekt. Det är troligt att du snart slumrar in, kanske inte till fullständig sömn, men du kommer efter en tids halvsömn inse att du ligger hårt och att du är väldigt trött. Om du har fått bara en liten gnutta sömn på golvet är du redo att krypa upp i den mjuka sängen igen, men nu med ett helt annat mentalt tillstånd. Det är ytterst viktigt att inte bryta detta tillstånd genom att börja fundera på något. Istället, tag ett djupt andetag, andas ut, och somna in.

Till de politiker som nattsurfar för att smälta valbesvikelsen

2009-06-08T00:16:00.009+02:00

Jag outade mig, med viss tvekan, som piratpartist för någon månad sedan på den här bloggen. Det är en identitet jag inte är helt bekväm med men jag är tillfredställd med valresultatet. Det är ett par olika frågor som direkt har misshandlats under det senaste året, och jag tänker särskilt på FRA-debatten för ett år sen. Valresultatet är ett tydligt svar på tal till de riksdagsledamöter som röstade för FRA-lagen då, och jag hoppas att de ser kopplingen.

I integritetsfrågan som blivit piratpartiets hjärtefråga, håller jag helt och hållet med piratpartiet. I upphovsrättsfrågan är de dock väldigt radikala, och vad gäller patenträtten håller jag bara delvis med. Jag har under en längre tid för mig själv försökt formulera hur en bättre balanserad upphovsrätt kan se ut. Jag har inget bra svar på det än, men en sak är säker: stark upphovsrätt och stark integritet är idéer på kollisionskurs. Det går inte att upprätthålla stark upphovsrätt utan mycket ingående övervakning. De politiker som inte inser det behöver tänka igenom att digital kommunikation är blixtsnabb, global och mycket billig. På samma sätt som gas sprider sig till alla delar av ett rum sprids information när trögheten i gamla distributionsformer ersätts av digital distribution. Om man istället hämtar sin utgångspunkt i att samverkan och förädling också skapar värden, och att personlig integritet har ett egenvärde, kan man formulera en ny slags upphovsrätt.

Jag hoppas på en attitydförändring bland riksdagspartierna under året som kommer. Min röst inför riksdagsvalet är öppen, men det krävs mer än löften och ord framöver. Att backa från tidigare ställningstaganden är tufft för en politiker, men det är ingen skam ompröva tidigare beslut.

DN

Suddigt på tv

2009-06-07T16:28:00.002+02:00

På senare år har det blivit vanligt att tv-producenterna suddar ut valda delar av sina tv-program. Tycker inte man såg det så ofta förr men nu ser man det ofta. Det som suddas ut är ofta logotyper och företagsnamn. Just nu går det en dokumentär på TV8 där folk fotograferar oväder. Då har de passat på att sudda ut kameramärkesloggan ovanpå kamererorna de använder. Helt vanliga systemkameror, som de ser ut när man köper dem i affären.

Hyckleri, tycker jag. I sporten står stjärnorna framför skyltar mättade med logotyper och ger intervjuer. Skyltarna längs fotbollsplanen lever och rör sig. Sporten mäts med annan måttstock.

Jag har inget emot att utsättas för sponsrade budskap. Däremot gillar jag inte att verkligheten censureras.

Nära döden?

2009-05-17T00:52:00.008+02:00

I veckan var jag på restaurang för att äta mat med min gode vän O. Middagen började bra, vi beställde in drinkar och smakade av dem. När vi väntade på förrätten hände något i lokalen. En liten bit bort, några bord från oss, hade en äldre man tydligen satt maten i halsen. Han stod upp och hostade, och fick hjälp med klappar på ryggen. Men det verkade inte hjälpa. Det var svårt att förstå vad som hände - vems sällskap var han i? Vilka hjälper honom? Hur illa däran var han? Det gick snabbt upp för oss att det här var ingen normal hosta.

Det pratades omväxlande engelska och svenska i gruppen runt omkring honom, han fortsatte hosta och stöna på ett väldigt obehagligt sätt. Någon försökte trycka in buken på honom med armarna bakifrån - dvs Heimlich manöver - men det gav inget resultat. En kvinna vid bordet bredvid mig reste sig och grep in. Hon var den första som jag visste var helt utomstående, och hon försökte också med Heimlich manöver, gång på gång, men utan märkbart resultat. Mannen la sig framstupa tvärs över ett bord, med ansiktet riktat ned mot stolen tvärs emot (som var tom) och hostade slem. Plötsligt reste han sig och stapplade, likt en zoombie, tvärs över golvet mot utgången, med slem hängande ner från hakan och lämnande alla bakom sig. Ingen följde honom. Han stönade fortfarande. Men varför följde ingen honom? Höll han på att kvävas eller var det bara väldigt obehagligt för honom? O. sa senare att han höll på att bli blå - det tänkte inte jag på.

Under detta förlopp gick följande tankar genom mitt huvud: "Vad är det som händer? Finns det ingen vårdutbildad i lokalen? Någon borde ringa ambulans! Vänta nu, jag kan ringa ambulans, telefonen ligger ju i fickan på mig! Behövs ambulans?" Ungefär nu ringde servitören ambulans men också efter tvekan.

Mannen la sig ner bakom en disk och jag såg inte längre vad som hände. Nya människor närmade sig honom, kanske fick han hjälp, han stönade och stönade på ett väldigt obehagligt sätt och tiden gick väldigt långsamt. Jag gjorde ingenting, väntade bara på att ambulansen skulle komma. Var är närmaste sjukhus? Vi var på Rörstrandsgatan, det måste vara Sabbatsberg, det kan inte dröja länge?

Det tog kanske två-tre minuter innan ambulansen kom, men lyckligtvis hade mannen på något vis hostat ut det som täppte till hans strupe strax innan. Han hade till och med rest sig och stod upp när ambulansmännen kom in. Det var en overklig känsla att se honom gå fram till dem och skaka hand. Han verkade återhämta sig hyfsat snabbt men fick följa med dem för observation. Nu förstod jag att han bara var i sällskap av en person. Bordet han la sig över hörde till andra gäster, som inte var svenska. Kvinnan vid bordet bredvid mig var troligen inte vårdutbildad, men den handlingskraftigaste i lokalen. Och själv har jag skäl att tänka igenom hur jag fungerar under kris.

Maten kom in, inte förrätten som vi väntade på, utan huvudrätten, och den var kall. Men bristfällig service är ibland ursäktad. Kvällens händelse var något av det obehagligaste jag varit med om.

Bemött citat!

2009-05-12T23:06:00.010+02:00

Här kommer ett citat som jag lyfter ur sitt sammanhang, och bemöter. Det kommer från Östgöta Correspondenten:

I värsta fall skulle alltså PP:s avskaffade intellektuella äganderätt på sikt innebära en återgång till bondesamhället. PP hyllar kunskapssamhället, men en avskaffad intellektuell äganderätt innebär att kroppsarbete blir den enda möjliga försörjningen. Å andra sidan har ju alla då via nätet fri och gratis tillgång till den kultur och kunskap som skapades när människor hade rätt till avkastning på sitt intellektuella arbete.

Östgöta-corren drar en förhastad slutsats. En försvagad upphovsrätt (jag väljer att inte kalla det "intellektuell äganderätt") betyder inte att kroppsarbete blir den enda möjliga försörjningen. Intellektuella tjänster kommer man kunna sälja ändå. Men istället för att producera tjänsten en gång och sälja den många, dvs som produkt men utan marginalkostnad, får man sälja tjänsten så som andra tjänster säljs. Dvs för att någon vill betala för att få dem utförda.

Motsatsen till "intellektuell äganderätt" är sålunda inte det nedsättande ordet kroppsarbete. Det är istället övergång från att sälja digitala bitar som om de vore en fysisk produkt till att sälja anpassade tjänster efter beställning från kund

Det utförs massor av sådana intellektuella tjänster redan idag.

Mellanringar

2009-05-10T02:02:00.013+02:00

Det är märkligt hur man är funtad. Jag har en macrofoto-period just nu, har gått en kurs och tänkte köpa macroobjektiv. Har hittills tre Kenko mellanringar, och även om de är bra så är ett riktigt macroobjektiv nästa steg. Speciellt som de kan kombineras och ökar möjligheterna att komma nära.

Kl 12.30 på lördagen fick jag infallet att köpa Canon EF 100mm USM Macro. Enda öppna butiken med bra priser jag kunde komma på var Kungsholms Foto, eftersom Fotokungen har stängt på lördagar. Jag kollade på nätet, de förde den i sortimentet, till ett rimligt pris om man jämförde på Prisjakt, och de var öppna till 14.00. Jag var där kvickt. Tyvärr var objektivet slut och jag fick gå därifrån tomhänt. Men pengarna brände i fickan och jag kom på att jag kunde köpa en kort mittpelare till mitt stativ istället. Så jag knatade vidare till FotoVideo på Herkulesgatan. En rätt lång promenad i varmt väder, det tog sin tid. FotoVideo har höga priser, är mitt intryck i alla fall, men de har bra sortiment av det stativ jag har, Benro. Kanske enda återförsäljaren i Sverige av en sån mittpelare som jag tänkt mig?

När jag väl kom dit fick jag vänta i evigheter. Ett par var före mig i nummerlappsordningen och mannen i sällskapet upptog säljaren i säkert 20-30 minuter med nybörjarfrågor om digitala systemkameror. De gick sen därifrån utan att köpa något. Säkert för att köpa prylarna på nätet istället. Vet inte vem jag blev surast på, "kunden" eller FotoVideo, som inte hade tillräckligt många säljare. Hade gått om det inte var för att eBay var mitt enda alternativ för detta inköp. Men till slut var det min tur. Jag köpte min mittpelare och kom på att fråga om kanske de hade det objektiv jag åkt till Kungsholms Foto för att köpa. Och javisst, det hade de! Och till exakt samma pris dessutom! Så jag provade det, och funderade, men mitt mentala tillstånd hade förändrats. Den långa promenaden, den långa väntan, jag var för varmt klädd och svettades på ryggen. Plötsligt kändes 5995 kr dyrare än jag ville betala där och då, och jag passade.

Den generation av Kenkos mellanringar som jag har tar bara EF-objektiv. Jag har mest EF-S objektiv, men det är möjligt att montera på dem om man filar bort lite plast från mellanringarna. Så när jag kom hem kompenserade jag mitt uteblivna inköp genom omsorgsfull filning och slipning av en mellanring. Därefter labbade jag lite med mitt EF-S 55-250 med 12+20+36 mm mellanringar påmonterade.

Mellanringarna förändrar närgränsen på objektivet. 55-250 har enligt spec 110 cm närgräns, räknat från filmplanet. Jag labbade lite och nedan syns resultaten.

Först en bild tagen så nära som det går med 250 mm brännvidd. Apelsinen ligger 100 cm från filmplanet.

Sen en bild tagen i samma position och samma brännvidd (250 mm) men med alla mellanringar monterade.

Därefter en bild tagen med samtliga mellanringar, 250 mm, men med kameran framflyttad till närmsta möjliga position. Detta är så nära som man kan komma med denna brännvidd med detta djup av mellanringar. Apelsinen ligger nu 80 cm från filmplanet, och 50 cm från frontlinsen.

Nu zoomar jag ut, 50 mm, utan mellanringar, från närmsta möjliga position. Apelsinen ligger 110 cm från filmplanet.

Det märkliga med mellanringar är att kortare brännvidd ger mer extrem närbildseffekt, men man måste gå väldigt nära för att utnyttja den. När jag monterar på mellanringarna i 50 mm brännvidd så får jag skärpa enbart 1-2 cm från frontlinsen. Det är så nära att objektivet mycket lätt skuggar motivet. Men det blir nära!

Svininfluensa

2009-04-30T00:07:00.006+02:00

Det ser ut som vi går en osäker tid till mötes - rapporterna om svininfluensan är olustiga och de flesta är nog oroliga över hur spridningen utvecklas.

Här och var läser man kritik om nyhetsrapporteringen, att situationen blåses upp av media, att media spär på oron av egennyttiga intressen och liknande. Jag irriterar mig på att saklig rapportering blandas med tyckande och allmänna reflektioner. Spridningen är en viktig nyhet och i mina ögon förtjänar den första nyhetsplats. Jag önskar egentligen mer fokus snarare än mer rapportering. När viktiga saker händer: rapportera inte mer, minska istället bruset. Plocka bort sportnyheter och skvaller från förstasidan. Placera alltid den viktigaste nyheten först: ändra inte ettan hela tiden för att locka mer frekventa besök. Tugga inte om gammal information, behåll fokus på artiklar med relevanta råd, förbättra dem, utöka dem.

Jag tänker inte länka till DN då jag retat mig på vissa av deras tidigare artiklar. Mer intressant var det att läsa WHOs officella rapportering, till exempel beskrivningen av de olika varningsnivåerna och likaså var det intressant att läsa på Fass om Tamiflu. Amerikanska smittskyddsinstitutet har mycket information. Där läser jag bland annat en varning för att barn och tonåringar som får influensan inte ska ta medicin med acetylsalicylsyra, såsom Aspirin eller Magnecyl. De kan då få en allvarlig sjukdom kallad Reyes syndrom. Den varningen har jag inte läst någon annanstans.

Nybliven piratpartist

2009-04-19T19:58:00.007+02:00

Piratpartiet har nu ökat till 28095 medlemmar, skriver DN. Jag är en av de nya medlemmarna. Min röst på piratpartiet vid EU-parlamentvalet i juni är klar. Min röst på dem framöver, vid riksdagsvalet nästa höst, är långt ifrån given. Jag skulle föredra att lägga min röst ungefär där jag brukar.

Problemet är att debatten på rikspolitisk nivå är alldeles för påverkad av de stora, traditionella rättighetsinnehavarna. Dvs skivbolag och filmbolag och liknande. Men på internet skapas massvis av upphovsrättskyddat material på gräsrotsnivå. Den långa svansen, som den kallas. Wikipedia är nog det bästa exemplet. Jag är övertygad att detta gräsrotsskapande är viktigare än det i praktiken erkänns.

Nåväl, varje rättighetsinnehavare har ju samma skydd? Ja det stämmer, och nu närmar vi oss pudelns kärna. 70 år efter rättighetsinnehavarens död, och ständiga förlängningar av skyddstider, är en utveckling åt fel håll. Massor av människor arbetar för timlön, och massor av viktiga tjänster är av här-och-nu-karaktär som inte kan kopieras om och om igen utan marginalkostnad. Digital information kan inte hanteras som fysisk egendom - det är orimligt, det skapar klyftor gentemot de som utför viktiga arbeten som inte kan kopieras digitalt.

Det finns massor att säga om detta. Jag avslutar med att säga att jag inte är helt bekväm med min nya identitet som Piratpartist. Piratpartiet är väldigt radikalt. Jag efterlyser en annan balans i debatten än idag och därför flyttar jag nu min röst till en annan vågskål. Om jag ser ett nytt tonläge hos etablerade partier - där andra rättigheter inte nedvärderas i förhållande till upphovsrätten så som skett hittills - så kan jag komma att flytta tillbaka min röst. Det innebär omprövning av IPRED-lagen, och att FRA-lagen på något vis förändras. Att ACTA inte kommer till stånd i den form det nu beskrivs. Såna saker.

Slutligen rekommenderar jag diskussionen i Studio Ett från i fredags.

Fri television!!!

2009-04-16T00:54:00.006+02:00

Precis som SVT kan Claes Particle nu stoltsera med epitetet "Fri television". Visserligen finns här inte några rörliga bilder men det är inte så noga. De kommersiella intresserna är borta: endast ordet står i fokus.

Nådens år 2009

2009-04-13T23:43:00.002+02:00

Barn som föds i år får det svårt. Deras personnummer kommer börja med 09 och 09 är en av bara två kombinationer av tvåsiffriga tal som Luhn-algoritmen inte detekterar transponeringar för. När de ska mata in sina personnummer i framtidens webbformulär kommer en och annan slinta på tangenterna och mata in 90 istället för 09. Det kommer checksiffran i personnumret inte att detektera. Det kan datan inte fånga upp.

Lika illa har 90-talisterna det. Alltså de som föddes samma år som Sverige gjorde VM-fiasko i Italien. Ack ack ack..

Nya tider

2009-04-05T01:19:00.007+02:00

Jahapp, nu när man inte kan fildela längre får man dela filnedladdningsstips istället. Här kommer två.

Tips nummer ett

Om man har en url som leder till en wmv-ström (Windows Media) kan man dumpa den med mplayer. Följande lilla bash-script är användbart, det har jag associerat med Windows Media i Firefox MediaPlayer Connectivity-pluginnen

#!/bin/sh
filename=$(kdialog --inputbox 'Enter a filename')
mplayer -dumpstream -dumpfile $HOME/tmp/downloads/$filename $1

Tips nummer två

Tips nummer två är nyare och fräckare och kanske rent av ett scoop. Nyaste versionen (1.4) av rtmpdump klarar att dumpa rtmp-strömmar från SVT Play. Det har inte funkat i tidigare versioner. Resultatet blir en flashfil med bättre kvalitet. Tex om man vill kolla på Janne Josefsson och läbbiga hundar:

rtmpdump -r rtmp://fl11.c90901.cdn.qbrick.com/90901/_definst_/kluster/20090401/UG_090401_1 -o janne.flv

(PS: Tyvärr var inte Janne med i programmet. Men det fanns skällande hundar i alla fall.)

Big money!!!

2009-03-23T23:17:00.005+01:00

Det dröjer nog inte länge innan jag kommer att tjäna stora pengar på den här bloggen. Genom målmedvetet arbete har jag ringat in min målgrupp och snart nog kommer mina besökare att börja klicka på länkarna. Är inte du också intresserad av att

veta vilken dag du kommer att dö?

att inom kort flytta till Kiruna?

Genom att stödja mina sponsorer bidrar du till att jag kan fortsätta min granskning av bloggosfären.

Finanskris

2009-03-23T23:05:00.001+01:00

Som ni kanske har hört pågår det en finanskris just nu.

Viktigt meddelande!!!

2009-03-17T22:41:00.008+01:00

Det är min plikt att meddela alla läsare att jag fått ett viktigt meddelande från Google. Alla som besöker denna blogg kommer att åsiktsregistreras för att Google ska kunna visa ett specialanpassat AdSense-budskap. Som läsare av Claes Particle har du registrerats som intresserad av semlor, stavfel och kungliga bröllop.

Space!!!

2009-03-17T21:52:00.007+01:00

Inom några år kommer man kunna flyga till rymden från Kiruna. Det jobbar Spaceport Sweden för, och nu har de tecknat samarbetsavtal med Spaceport America. Pressmeddelandet är fascinerande tragikomisk läsning - det sorgliga består i att pressmeddelandet är mättat med bedrövligt språk. Jag hoppas att Spaceport Sweden i övrigt agerar mer professionellt, annars kan vi nog se oss i stjärnorna efter rymdfärder från Kiruna.

Denna vecka gästas Spaceport Sweden av en delegation från Spaceport America, New Mexico. Syftet med besöket är att påbörja ett långsiktigt samarbete genom att ingå ett
”systeravtal”, för att med gemensamma krafter utveckla kommersiell rymdindustri. Samarbetat ska även leda till att lokalt, på respektive spaceport, stimulera ekonomisk tillväxt genom att utveckla rymdverksamheten, turismen och de utbildningar som är knutna till dessa.

// .. //

Här rör det sig om upplevelser i midnattssol på sommaren och i norrsken under vintern, med unika äventyr i en naturskön och orörd miljö. ICEHOTEL står för de turistiska inslagen och Rymdbolaget och Kiruna Flygplats står för de rymd- och flygtekniska delarna. Att dessa Kirunabaserade bolag tillsammans kan visa upp en stor erfarenhet och kunskap inom rymd, flyg och turism är en av andledningarna till Att Virgin Galactic valde Spaceport Sweden som samarbetspart.

// .. //

”Vår relation till Spaceport America är viktig eftersom vi har samma målsättning at utveckla kommersiell rymdverksamhet. Vårt samarbete började redan 2007 då vi för första gången träffades på en internationell konferens om kommersiella rymdfärder i New Mexico, ISPCS.
(avslutande citattecken saknas, min kommentar)

// .. //

Steve Landeene, vd för Spaceport America, är mycket upprymd över samarbetet med Spaceport Sweden och den explosionsartade utveckling som kommersiell rymdfart befinner sig i just nu. ”Rymdbolaget och Spaceport Sweden är redan igång med operationell verksamhet och det är mycket spännande att se det växande intresset av kommersiell rymdfart över hela världen”, säger han. ”Det samarbetsavtal som vi nu undertecknar betyder att vi tillsammans kan arbeta för at utveckla kommersiell rymdindustri ytterligare”.

Pompa och ståt!!!

2009-03-09T18:07:00.008+01:00

Snart är det fest! Stockholm kommer att sprudla av konfetti och ballonger. Victoria och Daniel ska gifta sig! Hurra!!!

Jag önskar ibland att jag vore Victoria. Hon har en sån unik möjlighet att göra skillnad. Och det bästa tillfället att göra en riktigt stor skillnad är nu. Om jag vore henne - och jag kunde samla tillräckligt stort mod - skulle jag ta steget ut ur kyrkan och offentliggöra mig som icke troende. Det är omöjligt att förutse konsekvenserna men det skulle i ett slag försätta Sverige i en konstitutionell kris och samtidigt ifrågasätta religionens roll i ett modernt samhälle.

Sveriges statschef måste enligt successionordningen "vara av den rena evangeliska läran ". Prinsar och prinsessor ska uppfödas i denna lära och den "av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten.". Med andra ord, ett sådant tillkännagivande av Victoria vore samma sak som att abdikera. Eller..?

Skulle ett Sverige inställt på fest, pompa och ståt låta en uråldrig lag lägga hinder i vägen? Valrörelse och val följer tätt inpå det stundande bröllopet - kanske skulle en snabb grundlagsändring kunna följa för att säkra Victorias plats på tronen? Eller varför inte en ändring av statsskicket - för garanterat följer en debatt om inte kungahuset har spelat ut sin roll. Och om inte kungahuset spelat ut sin roll så har specialbehandling av en specifik religion i grundlagen det, definitivt.

Victoria skulle bli historisk. Hennes val skulle ända en månghundraårig tradition - och förändra Sverige för alltid. Det skulle ta tid för Sverige att hitta sin nya identitet - men hon skulle med tiden bli betraktad som den största regent vi haft. Eller sluppit.

Större chans att göra skillnad kommer hon aldrig att få.

Legal expertis

2009-03-07T01:00:00.006+01:00

Jag läser om den häktade läkaren som anklagas för att ha mördat ett litet svårt sjukt barn. Det är omöjligt för mig att avgöra hur det går till i vården, vad som är normala rutiner kring behandling av döende patienter - jag har inte bakgrunden, erfarenheterna, kompetensen. Det är jag knappast ensam om. I DN säger läkarförbundets ordförande: "De (polisen/åklagaren) har inte kunskaperna om de medicinska förutsättningar som gäller för vård av en patient i livets slutskede."

Det tycks mig som att läkaren har agerat enligt rutinerna i sin profession. Det stöd hon får av sina kollegor tyder på det. Medan åklagaren är ute på tunn is i sin egen, på grund av ovanliga omständigheter som är svåra för henne att bedöma på egen hand. Har hon inte tagit ordentlig hjälp att bedöma fallet av medicinsk expertis har hon mycket att svara för.

En karriär är på väg att spolieras. Läkarens? Eller åklagarens?

public static final boolean CONST = true;

2009-03-05T23:50:00.016+01:00

En konststuderande kvinna spelar galen och tas in på psyket.

"Det är konst!" Ofrånkomligen debatteras konstens roll i samhället. Är det konst? "Det är inte konst!" Är handlingen försvarbar? Är den försvarbar om det är konst - och annars inte?

Frågan om det är konst eller inte tycker jag inte är särskilt intressant. Min slutsats av denna typ av debatter är att konst är en etikett som kan sättas på vad som helst bara det finns en avsikt. Därför skapar naturen inte konst, och vackra bilder genererade med matematiska formler, som Mandelbrotmängden, anses sällan vara konst.

Däremot blir alla mänskliga aktiviteter konst om utövaren kallar dem konst. Om en konstnär skulle lägga en provocerande konstkabel på Sergels torg skulle det inte förvåna mig för en sekund. Att han hävdar att han skapat konst, alltså. Men han har ansträngt sig i onödan. Att koka ett ägg är också konst. Speciellt om man vill ha det lagom mellankokt.

Folk kan ha vilka avsikter eller motiv som helst. Konst eller inte - ordet är urvattnat, och har ingen relevans när etiskt tveksamma handlingar diskuteras. Lägg den diskussionen åt sidan och fokusera på handlingen. Om en handling inte är försvarbar i sig själv kan den aldrig bli det med hänsyn till att den skulle vara konst.

Det finns beröringspunkter också till religion här. Religion och konst är båda abstrakta begrepp som bottnar i personliga utgångspunkter. Det finns ingen anledning att betrakta handlingar motiverade med hänvisning till religion annorlunda än andra handlingar. Varje handling som är tillåten med hänvisning till konst eller religion ska också vara tillåten utan hänvisning till dessa .

Time to blog!!!

2009-02-26T00:22:00.004+01:00

Jag har väntat länge nog - bloggosfären har tillåtits expandera utan återhållande krafter. För mycket navelskådande och introvert trams, för lite djupsinnighet och intellektuell stimulans. Jag ångrar idag att jag lade ned min första blogg 'Claes röda stuga' - också kallad "hemsida" - redan 1997. Denna blogg, som tyvärr inte längre finns kvar i arkiven, ledde bland annat till en s.k realtidschatt under en labb i datorarkitektur med en litteraturstudent i svenska från Tyskland. Var det Beate du hette? I vilket fall, hör av dig. Du var en av mina mest uppskattade läsare.

Min gode vän O. uppmanade mig att ta till pennan och återuppta traditionen. Han menade att jag har ett och annat att bidra till bloggo- såväl som atmosfären, och jag höll med.

O. och jag träffades ikväll för att intaga en finsemla på konditori Vete-Katten. Väl där var alla semlor slut sedan klockan 16.00 och det var först vid 18.21-tiden som vi ville äta semla. Vi fick därför lämna Vete-Katten för att söka andra semmel-alternativ. Vi gick inte helt lottlösa därifrån - vi hade ändå fått upplevelsen att besöka 60-talet, eller om det rent av var 50-talet som klamrade sig kvar inne på Katten.

Vi hittade istället vår semla på Drottninggatan - ett namnlöst konditori (nog väl inte Rosas?) som inte hade finsemlor men åtminstone medelsemlor. En semla och två koppar kaffe på tom mage är inte något idealiskt kvällsmål och vi sökte snart mer närande förtäring. En sicksackande promenad ledde oss till den ryska agenturen KGB - för min del blev det blini med grillad ren och en Hof. Traditionellt ryskt!

På detta vis avslutades en mycket, mycket trevlig afton.